Rutor och rutor

Av en enda liten enkel rätstickad ruta, kan man göra mycket. Sticka flera och sätt ihop i olika former. Filta. Just nu prövar jag mig fram i olika former. Tanken är att det ska bli en väska men det kan lika väl bli en barnfilt eller åkkudde eller.... något annat.

Här möts de i mitten som ett kryss,

... och här bildar de en kvadrat i kvadraten.

Hur man gör fyrkanten:

ökningar, sticka 1 m i främre maskbågen och 1 m i bakre maskbågen.
minskningar, sticka 2 m tills.

Lägg upp 1 maska.
öka i första maskan, därefter alltid i sista maskan.
vid 7 m, byt färg
vid 21 m, byt färg
vid 29 m börjar minskningen, sticka de två sista maskorna tillsammans
vid 23 m, byt färg
vid 9 m, byt färg
vid 3 m, lyft 1 m, 2 tills, lyft den lyfta m över m.
Fäst trådarna.

Rät eller avigsida på arbetet? När du har udda antal maskor på stickan och du ska börja på ett nytt varv så har du rätsidan mot dig. Alla färgbyten sker från rätsidan och alla trådändar hamnar därför på höger sida.

Lite mer solsken

Regn igår, och i förgår. Lite mer solsken behövs eller lite mindre regn. Fördelen med regnet är att pollen sköljs bort, nackdelen är att ogräset på odlingslotten växer fortare än vad jag hinner rensa upp. Fy för att gräva upp tistlar och kvickrötter, speciellt i blöt lerjord. Det märks att marken inte har varit odlad på ett tag.

Roligare är att jag har kommit en bit på koftan. Nu ser man mönstret framträda med färgskiftningarna.

Solskens kofta

I avvaktan på solsken stickar jag vidare på min vårsols kofta. Snart är jag klar med "resår kanten" och kan börja med själva mönstret. Kanten ser ut som solstrålar och därför kallar jag nu koftan för solskens kofta.


Mönstret är "Efterår cardigan", höst kofta, i Kauni effektgarn, av designer Ruth Sørensen. Orginalkoftan har löv som mönster, men eftersom det här är en solig gulorange kofta, passar det inte så bra med det mönstret. Jag har hittat ett annat mönster, fast jag håller mig till grundmodellen. Det blir spännande att se hur färgskiftningarna blir längre fram mot den vita bottenfärgen.

Äntligen

Äntligen! Nu har garn och mönster kommit. Det tog lite tid denna gång, men postgången från Estland var fördröjd och då fick jag vänta på mitt paket.

Nu kan det tänkas vara lite sent för säsongen att börja med vantar nu i april, men varför inte, vantar är lagom små/stora arbeten att göra. Lagom behändiga att ta med på stickcaféer, på bussen med flera platser. Dessutom praktiska att testa nya mönster och färgkombinationer på. Om man inte vill göra massvis med provlappar ... som blir liggande.

Det mörka garnet på bilden är mörkblå-blå-lila i färgen. Jag handnystade om det i går kväll för att kolla färgskiftningarna och ev knutar på garnet. Det är inte så roligt att börja sticka på ett arbete och upptäcka en knut med en skarp färgskiftning. Denna gång hade jag tur med bara en knut och det var samma färg på båda sidor om knuten. Alltså, nu kan jag sticka på som vanligt.